Att äta färsk mat är A och O.
Under mina år i Asien, när det gäller att äta ute, sneglade man alltid lite på hur fräsch maten såg ut, hur många som satt och åt på ställena eftersom det gav en liten anledning att tro att många gäster betyder hyfsad rotation på råvaror.
Glömmer aldrig den lilla restaurangen i Laos som låg vid ett stort majestätiskt vattenfall, vid gränsen mellan Laos och Kambodja (Thailand och Vietnams gränser låg även väldigt nära). Ingen el, inga kylskåp, ett äkta no-frills hak.
https://www.google.com/maps/@14.5579737,105.6774721,8z
Vi var i tjänsten i Laos på uppdrag om inledande förhandlingar för järnväg mellan Thailand och Laos. Något som känns att de hade försökt att realisera i århundraden. Nåväl, vi hade en dag ledigt och tog en liten utflykt.
Resan var längs floden med en pytteliten båt från Pakse. Om man kan bortse ifrån den gigantiska motorns öronbedövande vrål var det var en sagolik färd.
Floden lunkade på i jämn takt i det till början kala landskapet men snart började vi se mer grönska och små hyddor längs med floden som man kunde troligtvis kunde hyra utan el och annan komfort. Det var endast små öppna hut med golv, tak och väggar av bambu.
En bra bit innan ett stort vattenfall gick vi av båten och fortsatte till fots för att sedan sätta oss i en liten restaurang vid foten av vattenfallet. Wow. Restaurangen bestod endast av primitiva stolar och bord av trä och bambu.
Men fram rasslade en till synes yrvaken liten kille med en skrynklig meny, mat fanns det, trots att det inte var det största utbudet man var van vid. Men hur fräsch är maten var nog hellre frågan?
Inga andra ställen fanns så man får chansa här i livet ibland. OK, stekt kyckling, jag menar välstekt kyckling ser gott ut och fiskmenyn blir alldeles utmärkt.
Han försvann bakom en buske och så hörde vi en höna som skrek till som om den…, ja vad man nu kan tänka. Vet inte om det var den som stod på menyn. Tur att jag inte beställde en biff.
Han kom tillbaka med vatten till oss alla vilket är en standard eller kutym i den Asiatiska världen.
Tyckte bestämt att vattnet såg lite grumligt ut. Skojande sa jag till killen -Det ser ju nästan ut som att det är ifrån vattenfallet. Ha ha.
Ja, sa han som om allt skulle vara i sin ordning.
Gulp, tänkte jag. Kommer nog att få djungelsjukan och lämna hela mitt inre någonstans här i skogen eller i bästa fall dö på ett utedass av spindlar och ormar någonstans nära här.
Darrande på rösten frågade jag om de hade något annat typ av dricka.
Ja, Vi har vatten på flaska. Men den är jättedyr!
Dyrt eller inte. Spelar ingen roll. Ta in den.
Väntetiden på maten var lång och blev lagom till en liten dåsig power nap. Vi såg sedan hur de tog fisken från korgar i vattnet bredvid restaurangen. Livs levande.
Lunchen var helt fantastiskt och maten så fräsch som man någonsin kunde önska.
Omgiven av den sköna naturen, sittandes i skuggan, höra det dova dånet från vattenfallet och med hungriga magar, då smakade allt helt utsökt.
Färsk mat för hela slanten!
